Sweet Illusions

drömmer men inser nog redan nu att

det inte kommer att hända.

it ain't gonna happen baby.

o vidare:

det är fredag.

bjud på någonting gott nu.

"...I'm not charming via text"

först ut:

skål för bästa K som fyller år idag.

eller fyllde, igår.

det har skålats för dig i Malmö.

jag har skålat för dig o blivit melankolisk.

men som sagt: grattis. jag saknar dig o allt det där.

tidningen har lämnats till tryck idag och jag är totalt uttömd på ord.

kanske därför den melankoliska filmen fastnar (den HAR faktiskt en realistisk koppling vilket gör det melankoliska mindre påhittat , löjligt, påhittat och fiktion liksom).

klibbar sig fast o vägrar släppa.

en brutalt vardaglig skildring, inget att bry sig om egentligen.

men om man slutar hoppas kommer man aldrig att hitta någon. så ni vet alltså.

ni som letar.

jag är fortfarande ute efter vampyrer o de hittar man ju inte varstans.

annars har min roddsäsong dragit igång igen.

jag ville inte gå men K sa att jag borde o jag sa att jag kanske skulle sluta men K sa att jag nog ville innerst inne. fortsätta ro.

o med facit i hand var roddturen dagens bästa.

eftersom första veckan inklusive helgen dedikerats till tidningen kommer denna veckas tema vara att försöka andas frihet. jag ska sola, bada, läsa, möblera om, sola lite till...ja, ni hajar.

det stavas LAT och det är vad jag tänker leva upp till.

...I wanna do bad things with you

förstår inte var denna vecka tagit vägen.

först var det måndag o sen fredag.

borde kanske gå på festival.

borde kanske vilja.orka.

men jag kokar te o ser två avsnitt true blood istället.

två.

o önskar att det fanns en vampyr 

som jag också kunde bli kär i.

for what it's worth

klev in i min lägenhet efter två månaders frånvaro.

ändå kändes det som att jag nyligen varit här.

tiden har pausat medan jag förlagt den på annan plats.

som om den bara frusit.

med facit i hand blev sommaren hemma en succé.

alla orosmoment bleknade precis som minnen man 

slutat drömma om. 

första veckan gick åt till att landa, 

att ryckas bort från en vardag och placeras rakt 

ner i en annan kräver det.

trots att båda egentligen är mina.

180 mil gör att man liksom tappar det gamla fotfästet.

det sägs att sommaren är slut nu men jag tror inte på det.

sommar i skärgården med vännerna kändes på ett sätt som 

ett värdigt avslut men jag slutar inte hoppas. 

på bad, på sol, gröna träd o parkhäng.

ett litet tag till.

men jag badade i sthlm iaf, bara för att gardera mig på en icke badlös sommar.

så, till E-L o M o K.

ni är fortfarande bäst, fastän vi inte lyckades vinna på lotto.

love you.