torsdag 29 oktober 2009

trouble rumble

ok.
eftersom gårdagens uppdrag: fixa punkteringen
på cykeln underlättades av den vänliga fixaren på
Värnhems Cykel var jag nöjd o glad i hågen över att
åter igen ha en fungerande hoj.

vad händer då när jag idag ska ut och iväg
på gruppmöte och är sådär lite lite sen som
jag alltid brukar vara (tidsoptimisten lever o frodas i mig)?
javisst. en ny punktering var ett faktum.
ÄR ett faktum eftersom jag ännu inte hunnit tillbaka
till den vänliga fixaren på Värnhems Cykel (som jag nu börjar
bli lite irriterad på).

promenad i all ära men ska man ta sig från a till b,
och har cyklat sig fram i snart två år, då är det inte lika förtjusande.
försökte räta ut vecken i pannan under tiden (o vilken tid sen) det tog
för mig att komma från a till b. det gick sådär.

o när jag ringer fixaren bara för att meddela att min cykel är
i okörbart skick (så han inte tror att jag våldkört i ett helt
dygn o försöker lura till mig ännu ett slangbyte) så säger han
att det är fullt normalt att man får punkteringar på sin cykel.
det kan komma efter två minuter.
det kan komma efter två månader.
men eftersom jag inom loppet av ett dygn haft TVÅ stycken
tycker jag inte resonemanget håller. jag köper inte förklaringen.
TVÅ stycken på ett dygn o NOLL stycken på 28 år är inte logiskt.
bara galet.

E tycker jag ska köpa mig ett punkterings-fixar-kit o visst,
det låter som en god idé.
men: he better fix my bike for free tomorrow.
fixaren alltså, inte E.

tisdag 27 oktober 2009

I stand here still

så var tentan äntligen inlämnad.
med trötthet som bonus.
men det var ju väntat.

så för nu är vi klara med 5x5- modellen och projektuppgåvor.

det ena har verkligen avlöst det andra på sistone.
huskvarna bröt av tentastressen och bjöd på
bekantskap, regn och träsmak i bilen på väg hem.
men det var härligt att vara ute på turné.
mahskarafesten i lördags löste upp träsmaken och bjöd på dans.
kreativa samtal och en begynnande känsla av någonting bra.
bra men förbjudet.
(ja:lagligt)

söndagen efter mjukade upp dekadenta leder och bjöd på en
sovmorgon så efterlängtad att jag inte ens går in för att beskriva det.
mat under taket på värnhems kommersiella högborg och
film från nyöppnad hemmakväll.

o så har det börjat om. igen.
tentaskrivning igår, från 9 på morgonen till 3 på natten.
tolv minuter innan inlämning idag får min cykel punktering.
det har aldrig hänt tidigare o jag vet inte om slumpen är framme
eller om det kan ha att göra med den gigantiska spindel jag
hade inneboende i styret men som jag inte lät...eh..vara kvar.

vill till gbg och till K för att berika helgen som kommer.
vill få svar för att slippa grubbla.
vill längta men veta efter vad.
vill bara vara.
vill glömma utan att inse att jag glömt vad jag skulle glömma.
vill ha men får inte röra.

nu: ut o jaga mörkret.

tisdag 20 oktober 2009

Dodge the Dodo

ny dag, nya möjligheter.
jag är tillbaka på banan!

disigt o grått tisdagsväder,
passar perfekt för rapportskrivningsföreläsning.
det säger ju sig självt.
från sängen lyssnade jag till en het debatt mellan
maud olofsson o jimmie åkesson på svt imorse.
It woke me up alright.

nu: frukost, esbjörn o DN.

måndag 19 oktober 2009

Your ghost

det hänger fortfarande över.
det där från i onsdags.
det skakar o tränger sig på.
det där från i onsdags.

jag som börjat hitta mig själv, efter så många års saknad.
så går det så fort att halka tillbaka o ifrågasätta.
trött på alla som måste låtsas vara som alla andra hela tiden.
trött på alla som måste låtsas o sen, i avsaknad av sig själv,
kommentera o påpeka saker de inte ens är i närheten av att veta någonting om. det är ungefär lika töntigt som att inte kunna nöja sig på festen förrän alla är lika full som man själv planerat att bli. det är så mycket yta att slåss mot, så mycket prestation som räknas högre
än tankar o försök att finnas där. för andra. för sig själv. vill så gärna få vara nöjd bara.

bortsett från det som hänger över.
det som lämnat kvar en bitter smak av det liv som vissa tycks värdera
högre men som få orkar leva på riktigt. som jag orkar leva. upp till.
på riktigt.
bortsett från det så flyter livet i malmö vidare.
poesin på engelska D, den var briljant o vacker.
brilliant and beautiful.

avslutar med ett försök till det där andra.
guuuud vad mycket jag har att göra denna vecka men vad tusan:
allt är ju så hiiimla roligt ju!

idag: möte från 9-13 idag, fortsatt möte på annan plats till 17.30,
inställd träning. hem o maila, äta,planera.
tis: lång skoldag, pyssel med brädspelet, träning(!)
ons: rapportskrivning.
tors: möte med drivhuset, rapportskrivning, träning(!)
fre: rapportskrivning, möte med E o J, sen iväg på tränarkurs i jönköping.
lör: fortsatt tränarkurs, roddträning(!), hem till malmö o Mahskarafest.
sön: rapportskrivning, träning(!)
..ska jag fortsätta? nej just ja, det är ingen som antecknar.
haha.

(o nej, jag säger inte att någonting skulle vara bättre än någonting annat.
inte bättre, bara annorlunda.)

torsdag 8 oktober 2009

(I just) died in your arms

allt går på rutin, likt en robot.
är jag.
en robot?

dagar som är utstakade.
lämnar inget över för flex.
gillar det på något vis men undrar när
jag ska få vila. ut.

igår deltog jag i en slags fokusgrupp för att
ge feedback på ett nytt projekt högskolan pysslar med.
höll låg profil men satte in krutet i slutet av debatten
när en del andra deltagare tycktes efterlysa och närma sig
en lösning som var snarlik en utopi.
någonstans måste visionerna övertas av förnuftet.
(i högskolans värld: ekonomi, resurser, tid.)

kanske är jag bara skadad av vårt första handledningmöte.

för i vårt projekt fanns visioner.
stora tankar om projektet med stort P.
i måndags tog vi ett enigt beslut i gruppen om att slopa vår idé.
visionen fick övertas av förnuftet.
(fortfarande i högskolans värld: budget,tid,resurser.)

min frustration gällande skoltidningen har gett med sig lite.
den har lagt sig. för nu.
det kan vara svårt att hitta kursen ibland bara. när 1000 saker styr åt
håll som man inte hinner med bara för att man måste hålla koll åt så många håll samtidigt.
hm. krångligt att förklara. krångligt att leva.
men roligt. surrealistiskt men roligt.

o dessutom har bästaste K o jag bokat resa i december.
sail away with me o allt det där.
det kommer att bli förtjusande.